tisdag 18 februari 2014

Nätverk 2014 - Analys som grund för skolutveckling


Lärstämman för 2013 år nätverk närmar sig...

Den 2:a april träffas vi för att dela med oss till varandra om de olika lärområden och lärfrågor som lärgrupperna ägnat sig åt sedan förra våren. Vi börjar med kaffe mellan 10.00-10.30 för att sedan ägna oss åt vårt gemensamma lärande. En grupp har lärt om Kvalitetsarbete, en om Helhetsidé, samt två grupper som lärt om Lärandebaserad skolutveckling. Tidsramarna för gruppernas redovisning är cirka 1 timme varav ungefär 20 minuter avsätts till förståelsefördjupning genom dialog med övriga deltagare. Det är möjligt att göra justeringar i tidsramarna. Någon grupp kan behöva mer tid och någon kan kanske klara sig med mindre tid. Hör av er till inger.olsson@kau.se om tidsbehovet så kan vi göra finjusteringar i programmet.

Den 3:e april avslutas första årets nätverkslärande genom att tillsammans se mönster i de olika lärgruppernas slutsatser och lärdomar varefter vi övergår till att starta ett nytt nätverk för de som vill fortsätta lära om och utveckla ett lärandebaserat perspektiv i sina verksamheter.

Det övergripande temat för nästa års nätverk är analys som grund för utvecklings- och kvalitetsarbete. Brister i analysarbetet är en av Skolinspektionens tre mest frekventa anmärkningar. Utifrån ett lärandeperspektiv på skolutveckling är det positivt att Skolinspektionen lyfter fram analys som en viktig faktor i skolors kvalitets- och utvecklingsarbete eftersom analys utgör grunden för lärandet om sambandet mellan det vi gör och det vi uppnår med det vi gör. Ett annat positivt tecken för lärandebaserad skolutveckling är Skolverkets betoning av både kollegialt lärande, kollegiala lärande samtal samt analys som viktiga i skolors utvecklingsarbete.

De som väljer att delta i det nya nätverksårets lärande om analys som grund för utvecklingsarbete väljer ett eget angeläget analysområde som utgångspunkt för sitt lärande. Det kan t ex handla om att analysera åtgärdsplaner för att förstå vilken typ av problem som är mer eller mindre vanliga på skolan, vilka åtgärder som är mer eller mindre vanliga för att hjälpa eleverna i sitt lärande och sin utveckling samt vilka effekter olika åtgärdsplaner leder till. Resultatet av analysen kan sedan ligga till grund för inriktningen av skolutvecklingsarbetet. Ett annat analysområde skulle kunna vara att undersöka om och hur de lärdomar vi har och det lärandeperspektiv vi vill utveckla är beroende av de förutsättningar som våra huvudmän ger.

Utöver deltagarna i det gångna årets nätverk har vi alla möjlighet att bjuda in kollegor eller andra som är intresserade av vårt perspektiv. För att kunna göra en slutgiltig planering av lokaler och utformning av de två dagarnas arbete behöver vi veta vilka som kommer att delta.

Det mer detaljerade preliminära programmet för de två dagarnas lärarbete ser ut på följande sätt:

Ons 2 april
10.30 - 11.15 Inledning - HÅ riktar in träffen mot analys med hjälp av gruppernas erfarenheter 
11.15 - 12.15 Grupp 1 presenterar sitt arbete
12.15 - 13.15 Lunch
13.15 - 14.15 Grupp 2
14.15 - 14.45 Kaffe
14.45 - 15.45 Grupp 3
15.45 - 16.45 Grupp 4

Tors 3 april
8.30 - 9.30 Summering av lärdomar från dag 1.
10.00 – 14.00 Nytt nätverksår. Indelning i det kommande årets nätverksgrupper utifrån val av analysområde. Planering av det kommande nätverksårets lärande om analys som grund för utvecklingsarbete.
14.00 - 15.00 Storgruppspass för frågor, runda bland grupperna vad de har tänkt göra

Vi har satt en gräns vid 50 deltagare och tillämpar anmälningsdatum som utgångpunkt för antagning till de två dagarna.


Anmälan sker här Vi behöver ha din anmälan senast 1 mars

söndag 2 februari 2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Lärgruppen som arbetar med systematiskt kvalitetsarbete har gjort ett en film som presenterar en modell som de vill ha synpunkter på. Se filmen här: 

 

Följande frågor är gruppens deltagare särskilt intresserade av att få dina tankar om:


  • Vår idé innebär att kvalitet definieras av skolans medarbetare och skolledare och tydliggörs genom skolans helhetsidé.
    Hur ser du på det?
  • Vår idé innebär att kvalitetsarbetet består av att gemensamt på en skolenhet lära om sambandet mellan det vi gör (arbetssätt, lärprocessen) och det vi uppnår (resultaten) med det vi gör.
    Hur ser du på det?
  • I vår idé om kvalitetsarbete består dokumentationen i första hand av
    - Årets nya lärdomar om lärande och undervisning för att bidra till allt bättre kvalitet i barnens och ungdomarnas lärande och utveckling.
    - Årets förverkligande i vardagsverksamheten av helhetsidén och tidigare lärdomar.
    - En beskrivning av hur kvalitetsarbetet är organiserat för att kontinuerligt komma fram till nya lärdomar om lärande och undervisning.
    Hur ser du på det?
  • Hur ser du på styrdokumentens betydelse i vårt förslag till kvalitetsarbete?
  • Vilken betydelse skulle vårt förslag till kvalitetsarbete ha för dig i ditt arbete med att höja kvaliteten i barnens och ungdomarnas lärande?


torsdag 20 juni 2013

Arbetet fortskrider

Arbetet i fortskrider i samtliga lärgrupper, om än i lite olika takt.

I den grupp som arbetar med Helhetsidéers betydelse för, och i, skolan och förskolans praktik genomförs för närvarande flera undersökningar.

Utöver en redan genomförd enkätundersökning, genomförd av Hans-Åke Scherp vid Karlstad universitet, genomförs en enkätundersökning i Härryda. Undersökningen syftar till ökad kunskap om vad som är av betydelse för att en helhetsidé ska bli levande i praktiken.

I Uppsala och Sundsvall genomförs kvalitativa undersökningar i syfte att nå en fördjupad förståelse av vad som krävs för att helhetsidén ska bli levande i praktiken.

Arbetet med att analysera enkätmaterialet pågår och förhoppningsvis kan vi presentera några preliminära resultat redan i höst. I höst inleds även arbetet med att försöka se mönster i de kvalitativa data som upprättats.

söndag 7 april 2013

Lärområde helhetsidé - inledning


Vi började vårt arbete med att skapa en gemensam förståelse av vad vi var intresserade av att förstå oss på där vi använde oss av följande struktur för att komma fram till våra mesta angelägna forskningsfrågor.



Vi kom fram till följande slutsatser:
Vårt problem/utvecklingsområde: Betydelse av en helhetsidé för kvaliteten i verksamheten
Lärfråga: Hur kan vi få en vägledande helhetsidé att bli levande i vardagen?
Forskningsfrågor:
  1. Hur behöver en helhetsidé vara formulerad för att bli levande i vardagen?
  2. Hur arbetar man fram en helhetsidé så att den blir angelägen att förverkliga i vardagen?
  3. Hur kan vi få idén att bli och vara levande i vardagen när man väl skapat den?
Vi valde att prioritera fråga 3.

Begreppet helhetsidé
Det första steget bestod i att undersöka våra förståelser av vad en helhetsidé är och vilken funktion den har. Vi använde begrepp som vision, verksamhetsidé, helhetsidé och pedagogisk helhetsidé och fann att vi behövde klara ut vad som var vad för att vi inte skulle få problem i det fortsatta lärandet på grund av att vi menar olika saker med de begrepp vi använder.
Vi enades om att begreppet vision skulle beteckna vad man vill uppnå med verksamheten. Visionen är framtidsinriktad. Verksamhetsidén betecknar och beskriver det som ska prägla verksamheten för att man ska öka sannolikheten för att förverkliga visionen dvs det man vill uppnå.  Verksamhetsidén är inriktad mot nuet, det man behöver göra idag för att uppnå det man vill i morgon. Begreppet helhetsidé är det övergripande begreppet som inrymmer såväl vision som verksamhetsidé för en hel enhet. En pedagogisk helhetsidé innefattar vision och verksamhetsidé på elev- och lärarnivå och kan även ses som ett arbetslags helhetsidé. En ledningsidé innefattar vision och verksamhetsidé på skolledarnivå. En skolas helhetsidé innefattar vision och verksamhetsidé på elev-, lärar- och skolledarnivå. En styrningsidé innefattar vision och verksamhetsidé på förvaltningsnivå.
För att kunna tala om en helhetsidé räcker det inte med att man har en vision och en verksamhetsidé utan visionen och verksamhetsidén behöver vara relaterade till varandra på ett medvetet sätt som bygger på egna och/eller vetenskapliga slutaster om hur process och resultat samvarierar.
Vårt lärande samtal utmynnar i följande modell som beskriver helhetsidé, verksamhetsidé och vision på olika nivåer i skolan:


Helhetsidén betydelse

  • Helhetsidén ska vara vägledande för det pedagogiska arbetet och för hur man hanterar olika frågor på en skola. Ligger till grund för beslut. Den begränsar variationen i göranden till de sätt att arbeta som stämmer överens med helhetsidén.
  • Den utgör en grund för prioriteringar av vilka projekt eller propåer som man ska ge sig in i respektive avvisa.
  • Ge kontinuitet i verksamheten och därigenom skapa ett lugn.
  • Utgör en gemensam drivkraft.
  • Vägleder utformningen av arbetsorganisationen.
  • Uttrycker ett ”hur” utan att vara görandeföreskrivande.
  • Visar vilka lärområden som medarbetare på skolan behöver ägna sig åt i utvecklingsorganisationen
Vår lärfråga
Hur man går tillväga när man arbetar fram helhetsidén har betydelse för i vilken utsträckning en helhetsidé får betydelse för vardagsarbetet. Graden av medskapandet har t ex visat sig ha en avgörande betydelse. Att formulera helhetsidén på en ändamålsenlig konkretionsnivå är en annan faktor som har stor betydelse. Att den inte blir alltför generell så att den inte säger någonting men heller inte så snäv att den blir görandebeskrivande.
Även om dessa faktorer har stor betydelse har vi valt att undersöka och lära om: Hur kan man öka sannolikheten för att helhetsidén ska övergå från idé till handling i vardagen när man väl har skapat en helhetsidé. Vilka faktorer är mer eller mindre viktiga för förverkligandet av helhetsidén? Vilka är de mest bidragande faktorerna och vilka är de största hindren för ett förverkligande?
Vi hade ett inledande lärande samtal i lärgruppen där våra olika erfarenheter utgjorde underlaget. Vi fann följande faktorer som viktiga:

  • Att skolledningen använder sig av helhetsidén när man hanterar vardagsfrågor och fattar beslut.
  • Att arbetslagen utgår från och använder helhetsidén när man planerar och lär om den pedagogiska verksamheten.
  • Att man får hjälp med att se vilka handlingar som ligger i linje med helhetsidén och vilka som ligger utanför eller strider mot helhetsidén.
  • Att eleverna får kunskap om skolans pedagogiska helhetsidé och vad den innebär.

Strukturer
Att använda helhetsidéns begrepp som händelsetolkande språk.
Att man marknadsför helhetsidén genom att föra ut den till skolans närmaste omvärld.
Att förvaltningens och kommunalpolitikernas helhetsidé inte är oförenlig med skolans helhetsidé.

Underlag för vår fortsatta kunskapsbildning
För att komma vidare i vår kunskapsbildning ska vi till att börja med använda oss av två enkätstudier där vi ställer frågor om helhetsidéers betydelse och vad som underlättar resp försvårar dess förverkligande i vardagspraktiken. På det viset får vi ett underlag som omfattar ca 1700 pedagogers och skolledares uppfattningar. En av deltagarna i vår lärgrupp ska ta upp frågan i sina medarbetarsamtal under våren. Hon kommer även att intervjua elever på skolan om deras uppfattningar om skolans helhetsidé. En av lärgruppsdeltagarna ska ta upp frågan genom lärande i en grupp som arbetar med utvecklingsfrågor i en kommun.

Hans-Åke Scherp,  medlem i lärgruppen  som arbetar med helhetsidé

onsdag 27 mars 2013

Skolkontoret på andra våningen

Intressant blogginlägg som vi hittat på nätet och som börjar såhär:
"Jag är inte lärare, jag är ingen expert på skolfrågor. Men jag har erfarenheter från skolan ur ett ovanifrånperspektiv....."  Läs fortsättningen här

tisdag 19 mars 2013

Det sprider sig ....

Det är många som hör av sig till oss och är intresserade av att delta i nätverket. Det tycker vi förstås är roligt. 
I dagsläget har vi inte möjlighet att starat nya lärgrupper men vår förhoppning är att vi ska kunna göra det inom kort så att nätverket kan växa. Ju flera vi är som deltar i kunskapsbildningen om hur vi kan utveckla skolans och förskolans verksamheter desto bättre är det förstås!
Skriv gärna i kommentarsfältet om du är intresserad och gärna vilket fråga du skulle vilja arbeta med eller anmäl ditt intresse här så kontaktar vi dig när vi har tillräckligt många deltagare till en ny lärgrupp.

fredag 1 mars 2013

Problemformulering och planering av lärprocessen

Den första nätverksträffen i det nya nätverket för lärandebaserad skolutveckling hölls på Karlstads universitet den 27-28 februari. Under två intensiva dagar möttes skolledare, förvaltningsledare och utvecklingsledare för att påbörja ett gemensamt arbete med att bygga upp kunskap med relevans för skolors och förskolors utvecklingsarbete i ett lärandeperspektiv.
Förutom att lära känna varandra fördes lärande samtal i syfte att nå en gemensam fördjupad förståelse av de problem och dilemman som nätverkets deltagare identifierat. Som stöd i arbetet med att ”förvandla” dessa problem och dilemman till en eller flera forskningsbara frågor använde sig nätverksdeltagarna av följande struktur:

Arbetet med strukturen kan beskrivas i tre steg:
Steg 1: Ringa in ett problem/utvecklingsområde
Gruppen beskriver problemet/utvecklingsområdet och hur det kommer till uttryck i den egna vardagspraktiken samt motiverar varför det uppfattas angeläget att utveckla kunskap om just detta genom att relatera till aktuella styrdokument, tidigare lärdomar och/eller forskning.
Steg 2: Formulera en lärfråga
Gruppen formulerar den övergripande fråga som kommer att vara vägledande för arbete. 
Steg 3: Precisera med hjälp av en eller flera forskningsfrågor
Gruppen formulerar en eller flera ”forskningsbara” frågor, vilka kan tas som utgångspunkt för den undersökning man har avsikt att göra för att få ett utökat underlag för gruppens lärande.
Varje grupp upprättade sedan en lärplan för det kommande arbetet.